jagnjuteravlivet

Det är oundvikligt. Ibland drabbas man av sorg. Den ter sig i olika former och alla hanterar den på sitt egna sätt.

Idag ska vi på begravning. Det är J´s farfars bror som gick bort för 2 veckor sedan. Han blev 91 år. Jag fick aldrig chans att träffa honom. Lite av min egen lathet. Uscha.

Inte nog med den sorgen. Så gick J´s farfar bort igår. Han stod oss nära. Det är tack vare han vi har en fin gård att förvalta. Han byggde grunden till det som vi idag har fortsatt på. Jag vet. Det är inte något man kan undvika. Liv och död går hand i hand. Han blev 95 år. Det är starkt. Gammalt. Han hade ett driv i livet. Allt som hade med gården och djuren och sina älskade ardennerhästar att göra, levde han för. Och för sin fina fru och familj. Såklart.

En arbetsmyra, stark och orubblig i sina ideér. Sa precis vad han tyckte och gjorde det utan att linda in orden alls.

Som sagt sorg.