jagnjuteravlivet

Nu har vi kalasat för lång tid framöver. Det är kul att ha gäster, men skönt när det blir vardag igen. Det är visserligen helgdag idag, och jag tänker inte göra många knop. Men är man gift med en bonde i vårbrukstider, så är det vardag så fort vädret är godkänt för att kunna harva och plocka sten.

På påskafton var G & E här, svågern och E´s syster med hennes två barn också. Riktigt trevligt.

Här är västerbottenrutor som jag serverade till fördrinken.


Efter lite grillat serverades glass med päronhalva och after eight.
Slutligen hade jag bakat en gräddtårta till kaffet.


En riktigt trevlig kväll!

Igår, alltså påskdagen var mams, paps, moster, Julle och lille Wille här på kvällen. Potatisgratäng med grillade biffar, och sen påsktårta på det, avslutade påskens firande. Det verkar som vi är med för maten, än för Gud även denna högtid ;-)

Nä, nu ska jag dricka mitt kaffe, sen ska jag diska och efter det ska jag gå upp med en tårtbit var till J och hans far som harvar och plockar sten idag.

Ha det fint.

Det är oundvikligt. Ibland drabbas man av sorg. Den ter sig i olika former och alla hanterar den på sitt egna sätt.

Idag ska vi på begravning. Det är J´s farfars bror som gick bort för 2 veckor sedan. Han blev 91 år. Jag fick aldrig chans att träffa honom. Lite av min egen lathet. Uscha.

Inte nog med den sorgen. Så gick J´s farfar bort igår. Han stod oss nära. Det är tack vare han vi har en fin gård att förvalta. Han byggde grunden till det som vi idag har fortsatt på. Jag vet. Det är inte något man kan undvika. Liv och död går hand i hand. Han blev 95 år. Det är starkt. Gammalt. Han hade ett driv i livet. Allt som hade med gården och djuren och sina älskade ardennerhästar att göra, levde han för. Och för sin fina fru och familj. Såklart.

En arbetsmyra, stark och orubblig i sina ideér. Sa precis vad han tyckte och gjorde det utan att linda in orden alls.

Som sagt sorg.